​Passar på att visa lite kustbilder från tiden vi var hemma nu. En helg mötte vi upp Ramis-folk nere på västkusten och åkte ut till Kärringön för att hälsa på ytterligare 2 från Ramis som jobbar där över sommaren. Det var supermysigt och vi kunde hyra ett litet hus med flera rum och kök, jag hade lätt kunnat stanna där mer än två dagar. 


Likes

Comments

Från 20 år till 21. Svisch. Alltid lika fort, men jag tycker faktiskt att detta året har gått fortare än de andra åren i mitt liv, haha. Det har hänt så otroligt mycket på det senaste året och åter igen är det mycket som skett över förväntan. Jag har vågat prova väldigt många nya saker, både att flytta hemifrån som är en väldigt stor grej men även en sån "liten" sak som att prova på en ny sport. Jag har knappt haft tråkigt en endaste sekund. Är det det här som kallas för o vara ung och fri? För jag känner verkligen som de två orden. Jag ÄLSKAR min siffra i ålder just nu, (även om det absolut inte har någon betydelse hur gammal man är, för ålder är faktiskt bara en siffra) Men om man mäter i erfarenhet och inte i ålder, älskar jag verkligen där jag är just nu i tiden.

Jag försöker alltid att skriva ett inlägg i samband med min födelsedag varje år. Det är alltid en massa nya tankar och funderingar kring när det har gått ett år sen sist tycker jag. Det är som att jag varje gång liksom stannar upp och tänker till på det senaste året, men framför allt det som jag har framför mig. Allt det läskiga men spännande. Jag firade min födelsedag hemma i Bjärlanda och allt var som vanligt, det kändes som en födelsedag. Jag är så otroligt glad över att jag och Albin kunde komma upp och börja jobba först nu två dagar senare så jag kunde få en vecka till hemma. Jag blev jättefint uppvaktad av nära och kära hela dagen, och på kvällen blev det kalas med familj, släkt och vänner. Underbart. Det var först när pappa nämnde för alla i sitt fina tal till mig, som jag förstod att det också var en "avskedsfest". Då blev allt mer på riktigt och jag insåg att jag inte skulle se de här människorna på ett bra tag. 3 Månader är jättekort men också riktigt länge ibland.

Nu känns allt bra. Vi kom upp igår kväll vid halv åttatiden tillbaka till lägenheten här i Bruksvallarna. Då var allt lite knepigt på nåt vis, trodde inte att jag skulle känna vemod för att åka hemifrån igen, kände nästan med en gång att jag redan började sakna folk där hemma så fort vi kom upp, och det var väl inte riktigt vad jag tänkt mig. Men jag var ganska säker på att allt det där skulle lägga sig ganska snabbt.

I nuläget har jag alldeles precis kommit hem från min första jobbdag igen på 2 månader. Kastade mig på cykeln för att ta mig hem från Ramis och det var så underbart skönt, solen sken och det var så härligt ute. Så fort jag kom innanför dörren så ser jag bara hur stora mörka moln täcker hela bruksvallarna och sekunder senare börjar det regna och åska - snacka om tur! Sån himla tajming. Klockan ringde 5 imorse och det blev flashbacks från vintern genast. Men upp kom jag och det har gått jättebra hela dagen. Det är så otroligt stilla här uppe just nu med folk så frukost och lunch var riktigt lugnt, och faktiskt väldigt skönt med tanke på det långa uppehållet. Med undantag för idag så kommer jag numera jobba kväll under sommaren - till skillnad från vintern då jag bara körde frukost/lunch, och det känns än så länge jätteroligt och spännande att byta lite och lära sig lite nytt.

Senaste bilderna!

Likes

Comments

... ska jag äntligen börja ta tag i träningen igen. Känns så gött. Jag har, sedan jag blivit frisk, äntligen sprungit ett par gånger nu och det känns så bra. I alla fall efteråt, haha ;) Jag är så otroligt peppad på att försöka komma igång och skaffa mig en sån bra kondition. Kunna springa milen, känna att jag orkar, och känna mig stark. Jag ÄLSKAR känslan när man känner sig duktig efter ett pass, det stämmer till 100% verkligen att man blir positiv och gladare när man tränat. Bra endorfiner helt enkelt!!

Jag vill verkligen kunna bli bra på att springa! Jag har aldrig förstått när folk har sagt att det är "skönt" att springa liksom, men när jag sprang med Fanny häromdagen runt skogen här hemma så kunde jag nästan förstå känslan alla pratat om. Det var ingen lång runda och absolut inget högt tempo - men det var perfekt för mig. Här och nu. Sen för att utvecklas hoppas jag så småningom att man kan börja öka tempo och givetvis längd o allt det där, men i den stunden där och då var det helt perfekt! Underbart - jag kände att jag kunde springa runt jordklotet och att det gick så lätt. Klart jag vill fortsätta träna löpning om man kan få till en SÅN känsla!! Sen förstår jag såklart att jag inte lär få den efter varje löppass, men om jag får den känslan nån gång ibland så är jag mer än nöjd med mig själv.

Idag sprang jag med Albin och då blir det verkligen helt annat. Vi började springa ihop uppe i Ramis nu på slutet av säsongen när naturen ändrades lite och det blev lättare att springa ute då all snö började smälta. Jag är så grymt avis på hans grundfysik och steg, då han kan ta älgkliv och inte känna sig ett dugg ansträngd - under tiden som jag flåsar för livet 100m bakom!! Haha, inte riktigt men nära därpå, och då kan jag tycka att jag varit igång och tränat mer än honom och det är hans första gång som han tränar efter ett långt uppehåll, och han klarar av det så fruktansvärt lätt!! Jaja, inte mer man kan göra, vi alla är ju extremt olika och har olika slags grundfysik mm. Då får jag mer o jobba med helt enkelt och det ser jag bara som en bra utmaning. Det är väl antagligen därför som jag blir så nöjd och glad så fort jag känner att jag utvecklas, om det så är det allra minsta.

Jag gillar att sätta upp mål för mig själv och just nu är mitt fokus på att springa milen. Jag har inte satt någon tidsgräns eller datum till jag ska ha klarat det, utan jag vill bara kunna springa sträckan 10 kilometer. Ett delmål innan är 5km på en viss tid och det känns jättebra.

Jag tycker att jag har lättare nu att våga utgå helt från mig själv då jag förr, som tyvärr är så vanligt, gärna jämför sig med andra. Det är verkligen det sista man ska göra när det kommer till träning. Speciellt när du håller på o bygger upp någonting eller kanske kommer från ett långt uppehåll mm! Jag tänker lite mer realistiskt och har blivit bättre på att tänka att alla pass kan inte vara på topp eller kännas perfekta! Då blir det bättre nästa gång helt enkelt, eller gången efter det liksom!

Nä, fy så taggad jag är nu på att komma igång igen med vanan träning, det här blir bra! :)

Likes

Comments

Maj månad megaleverar. Helt sjukt vilken värme? Det hela blir ju som en stor bonus när man dessutom inte räknat med detta ALLS. Men hallå det är verkligen sommar i luften! Vindstilla och 25grader o sol, jäklar vad gött det är att vara ledig.

Idag fyller min bästa sis år och vi har firat henne i Gräfsnäs. Vi käkade lunch på slottscafét utomhus och vi var alla familjemedlemmar samlade, händer sällan när man är fyra syskon o alla på olika platser. Jätremys!! Efter lunchen gick vi en sväng bland vitsipporna o njöt i värmen. Barn badade o det kunde lika gärna varit en dag i Juli.

Nu har det börjat lägga sig det här med o komma hem. Det känns bättre och lättare på nåt sätt, men samtidigt så ser jag så mycket fram emot att få komma upp igen om ett tag. Men det är ju guld o få träffa alla saknade här hemma o riktigt lyxigt att vara på hemmaplan och dessutom lediga båda två. Även om vi hjälper till mycket på gården med bruk mm så känns det ändå som att vi har semester. Underbart!!

Likes

Comments

Sådär ja. Då var man på hemmaplan igen - känns konstigt att kalla detta för hemma. Där uppe är ju vårt "nya" hemma. Det blir mest att man känner sig som en turist och även som en gäst i sitt egna hem nu såhär i början. Det har redan gått en vecka sedan vi packade ihop det sista i lägenheten och rullade söderut. Det kändes riktigt vemodigt att lämna Norrland och ännu mer vemodigt i början att komma "hem". Men nu såhär efter några dagar börjar det kännas bättre, mer okej liksom. Sen ska vi ju faktiskt tillbaka om bara ett litet tag så vemodigt är det faktiskt inte. Dock lite lustigt att flytta in till föräldrarna och svärföräldrarna igen sådär efter att vi är vana vid att bo tillsammans i vår lägenhet. Men man vänjer sig!

Under veckan som gått hemma så har det inte varit många knop. Så himla skönt, dock kan jag gärna slippa den där jäkla förkylningen som hängt med mig uppifrån. Jag blir helt slut av att göra det minsta lilla med den i kroppen! Men jag behövde väl vila ett tag och bara ta det lugnt, bara o vänta ut den helt enkelt.

Blommorna fick vi från Albins föräldrar samma kväll vi kom!

Likes

Comments

I förrgår (torsdag) så tog vi äntligen tag i en av säsongens stora mål, att gå upp på Skarvarna. Det är två berg, Lillskarven & Storskarven, och vi gick i Torsdags då upp på Lillskarven. Målet är att självklart ta sig till Storskarven också, sen får vi se om vi hinner med det denna säsong eller om det blir till sommaren tex.

Men känslan är alltid lika go så fort man kommer upp till toppen av ett berg. Jag kan inte säga att jag är någon expert på att bestiga berg, men det är verkligen riktigt roligt. Det är ju lite av en utmaning och ibland ganska tufft, men det är väl därför man känner sig extra glad och stolt när man väl är uppe på toppen! Jag och Albin har som mål nu under 1 år framöver att gå upp på topparna Helags, Skars, Mittåkläppen, Storskarven och Anåfjället. Det finns en utmaning i Ramundberget som innebär att man ska bestiga just de 5 topparna, och man får äran att bli uppskriven inne på fjällgården i Ramis o man klarar det ;) Kanske vore nåt!!


Likes

Comments

Hej på er! Ja, alltså som ni ser på bilderna ovanför här så kan man konstatera att jag varit med om en sån där bra dag igen. Det började med en tur på längskidor på drygt 1,3 mil, för att sedan åka iväg till världens bästa spa. Fjällnäs högfjällshotell. På längdturen mötte vi sånt där typiskt aprilväder. Ena sekunden snöblandat och nästa sekund sol och blå himmel. Väldigt snabba växlingar och det slutade tyvärr med att vi fick vända vår påtänkta runda då vi mötte en storm dit vi var på väg. Tråkigt och klokt, men det gjorde mig inget. Jag var nöjd ändå, kände att jag fått ut mycket av längdturen ändå! Vi gick bara uppåt och det känns lite i benen idag såhär efteråt ;)

Väl på Fjällnäs sedan började vi med en god lunch inne i huvudbyggnaden, Även i den matsalen som min syster och hennes man hade sin bröllopsmiddag förra maj - det enda jag kunde tänka på när jag satt där! Och det var sån himla god lunch!! Helt perfekt mätt efteråt men samtidigt ville man bara ha mer för att det var så gott. Röding med rödbetor, capris, brynt smör och en fantastisk god puré som jag tyvärr inte minns namnet på eller vad dom kallade den.

Sedan på spat så njöt vi bara så mycket vi kunde och framför allt av utsikten då vi satt mestadels utomhus precis vid isvaken. Det blev banne mej flera dopp i den där vaken alltså!! Så sjukt stolt över mig själ att jag kom i det iskalla vattnet, jag har så jäkla svårt för att utsätta mig för sånt där, haha! Vi hade verkligen en helt underbar eftermiddag och det var så mysigt att åka iväg sådär ett fantastiskt gött tjejgäng. Goa tjejer allihop!

Likes

Comments

Det här med att vara aktiv på bloggen avtog lite grann nu såhär på slutet av säsongen. Det kanske har att göra med att man börjar känna av att det snart är slut och att tröttheten helt enkelt tar över. Tuur att vi får fina soldagar nu i april så man känner varför man verkligen är här! Vi har haft kanonfina dagar nu det sista och jag har spenderat dem på fjället. Ena dagen på topptursskidor och andra dagar på längdskidor i spåret. Båda lika underbart!

Inombords tror jag faktiskt att jag känner riktig ångest inför att åka hem såhär efter en fantastisk säsong. Mest undermedveten ångest faktiskt. Sådär så jag nästan inte vill erkänna det, och jag har skjutit upp tankarna på att åka hem. Jag har haft det så jäkla bra och på nåt sätt har det känts som att jag är hemma här uppe. Ett andra hem liksom. Jag kunde aldrig drömma om att få en sån här lyckad tid här uppe. Att jobbet kunde klaffa så bra, att man kunde få turen att skaffa sig sånna vänner, och lyckan att få ett drömboende till fjälls. Vad mer kan man önska sig?

Det är riktigt sorgligt att lämna stället och framför allt säga hejdå till de flesta som man kanske inte kommer träffa på lång tid, eller inte alls. Men man får tänka på allt som är bakom, att man fick uppleva det här tillsammans helt enkelt. Sedan hoppas jag och ber att de flesta kommer tillbaka nästa säsong, då jag själv är så otroligt sugen på att vara kvar då.

Det är Tisdag på sista jobbveckan på säsongen. SISTA veckan. Var tog de där 4 månaderna vägen? Man kan väl bara säga att jag måste ha haft det så otroligt bra och roligt eftersom tiden bara har svischat förbi farligt fort. Jag känner ändå en viss skillnad från säsongen förra året i Alperna, då jag upplevde andra halvan av säsongen som otrolig lång och nästan lite uttråkad då jag mest bara längtade hem.

Jag kan aldrig få nog av fjäll och natur känns det som nu när jag bor här. Men det är bara helt fantastiskt bra för själ och kropp. Jag längtar riktigt mycket till sommaren då jag ska få se all den här miljön under andra halvan av året också, vilken lyx va? KRAM på er.

Likes

Comments

Vaknar upp med trötta ögon och en trött kropp. Riktigt trött, antagligen något virus på ingång med tanke på halsontet som smugit sig fram de senaste dagarna. Det är inte riktigt välkommet, men vad ska man göra när kroppen redan börjat slappna av och säsongen börjar lida mot sitt slut. Framför mig nu är en lucka innan mer jobb kommer och också en lucka där jag har absolut ingenting planerat. Vi har haft intensivt med besök de senaste veckorna, vilket såklart har varit fantastiskt roligt!! Men jag känner nu att jag skulle behöva lite tid.

Så himla härligt att vara ledig idag, det känns bättre än bäst. Det har absolut ingenting att göra med att jag inte fått vara mycket ledig på sista tiden, för det har jag, jag har haft ett fantastiskt schema med tanke på påsklovsveckan bakom mig, men jag känner verkligen bara för att vara riktigt ledig idag. Inte göra någonting. Skitgött.

Jag skjutsade Albin till jobbet imorse och sen dess har jag bara gjort saker jag mår bra utav. Spelat piano, inspirerats av musik, och planerat dagens eventuella matlagning, samt bara tagit det extremt lugnt och andats. Jag börjar sakta inse att säsongen inte har många veckor kvar nu och jag vill inte helt acceptera det, men nästan. På ett sätt ska det självklart bli jätteroligt att komma hem en sväng innan sommaren sätter fart. Men jag vill inte ha slut på vintern, det känns som att det fortfarande finns saker kvar att göra och upptäcka här under vintertid.

Men det som är bra med "avslut" är att det alltid blir en ny början av något annat efteråt. Sedan att jag fått den äran att träffa fantastiska människor här uppe gör mig bara ännu mer glad och tanken av att jag får behålla dom i mitt liv gör mig lycklig.

Likes

Comments